Kapitel 5 - Let Me Explain

  2013-07-23 / 23:11:07 / Allmänt / 2 KOMMENTARER

När jag vaknade morgonen därpå fann jag en lapp på mitt nattduksbord och log för mig själv när jag fattade att det var från Niall. Wow, hade vi verkligen kyssts igår? Jag kunde inte fatta det. Det var min första kyss och det var dessutom första gången som någon kille har sagt att jag var vacker. Och det var Niall. Jag bet mig i läppen och öppnade den ihopvikta lappen för att läsa vad han hade skrivit.

Morning beautiful!
You fell asleep and so did I, but I had an important thing to do today so I've left.. Sorry, I didn't want to wake you up. Call or text me if you need anything.
xxxxx Niall

Jag log ännu större och insåg plötsligt att han hade sovit med mig inatt. I min säng. Niall. Shit.
Efter att ha suttit och stirrat in i väggen ett bra tag blinkade jag till och tittade ner på lappen igen innan jag la tillbaka den och ställde mig upp. Jag slängde en blick för att kolla hur mycket klockan var, en suck flög ur mig när jag såg att den var 9. En till lång dag utan någonting att göra. Hela jag spricker av glädje! Not.

"Sara?" sade en tveksam röst när jag gick förbi vardagsrummet för att komma till köket.
"Hm?" svarade jag och backade tillbaka för att sticka in huvudet i vardagsrummet och höra vad Leah ville.
"There's not much food left in the fridge and I'm kind of caught up in alot of work today... Do you mind going to the store?"
"Oh, okay, no not at all!" svarade jag och log mot henne innan hon tackade mig och sedan gick jag bort till köket för att ta fram flingor och mjölk.
När jag hade ätit klart min frukost gjorde jag mig i ordning i lugnt tempo eftersom att jag inte direkt hade något att skynda mig till. En enkel outfit fick duga; ett par svarta jeans, en grå ramones t-shirt, en jeansskjorta och så converse till det. Leah gav mig pengar och sedan gick jag ut och gick mot livsmedelsbutiken. Det var mulet ute och luften var kvav, det skulle säkert börja regna när som helst. Därför ökade jag takten lite för att hinna in under tak innan det skulle bryta ut.
Jag steg in i butiken och tog en korg som man rullar och började gå runt och plocka ner massa varor i den. Innan jag kom till kassan gick jag till tidningsavdelningen eftersom att jag älskar tidningar och kan läsa dem dag in och dag ut. Men jag stannade plötsligt upp framför dem och ögonen ploppade nästan ur mig. Det var en kille som var fasligt lik Niall på massor av framsidorna tillsammans med fyra andra killar. Efter några minuter insåg jag det tillslut och fick nästan lite panik, men jag blev mest arg på Niall för att han inte hade berättat någonting eller varnat mig. Han var känd, och som det verkade på alla dessa tidningar var han väldigt känd och var med i ett pojkband tillsammans med de andra killarna jag hade sett på planet. Han hette tydligen Horan i efternamn vilket fick mig att skratta rätt ut i luften men jag tystnade snabbt och gick tillbaka till verkligheten.
Varför hade han inte sagt någonting? Jag skakade på huvudet och tog upp en av tidningarna.
NIALL HORANS NEW GIRLFRIEND? stod det med stora bokstäver på framsidan och det fanns två stora bilder bakom texten, en på Niall som var lika snygg som alltid, och en på en annan tjej som hette Jessica Wilson. Avundsjukan bubblade upp inom mig och förvånandsvärt kände jag tårar som bildades i mina ögon. Jag visste att man inte skulle tro på allt skvaller som skrevs om kändisar men jag kunde ju inte låta bli att tänka på om det var sant. Bestämt tog jag upp mobilen ur fickan och knappade in ett sms till Niall.

To: Niall
Hey Horan, how's it going with the band and your new girlfriend? Glad you told me all about it, thanks. x

Okej, det var elakt att skriva så, men jag var djupt besviken på honom. Jag tyckte på skicka och bet mig nervöst i läppen och stoppade ner mobilen i fickan igen. Jag tittade på tidningen en gång till innan jag ställde tillbaka den och gick mot kassan för att betala. När jag sedan klev ut från butiken kände jag regnet mot min hårbotten och tittade upp på den mörka himlen med en suck.

Nialls perspektiv

När jag väl trodde att dagen inte kunde bli värre knackade det på dörren och in kom en man från modest! och efter honom en blond tjej med gröna ögon, fylliga läppar, långa ben, stora byst och en billig klädsel. Vanligtvis skulle jag bli heltänd om jag träffa någon som såg ut som henne, men det blev jag inte nu, inte ens i närheten. Jag kunde inte ens säga att hon var vacker, det gick bara inte. Och tanken av att hon skulle bli min så kallade "flickvän" fick mig att vilja spy.
"Niall, this is Jessica. Jessica, this is Niall." Hon sträckte fram handen för att hälsa men jag hade kvar båda mina i mina fickor och gav henne en kort nick istället. Mannen gick ut och lämnade oss ensamma och det blev en ganska awkward stämning i rummet. Jag satte mig på en stol och tog fram mobilen ur fickan och började spela candy crush. Jessica harklade sig men jag kollade inte ens upp. Hon suckade irriterat och la armarna i kors. "If this is gonna work you need to focus Niall." sade hon med en pipig röst och jag tittade upp och suckade. "What if I don't want it to work huh?"
"Then your carrier will go down."
Jag förstod inte varför det var så. Vi hade trogna fans som stöttade oss genom allt och som brydde sig om oss och skulle stanna för resten av livet. Varför behövde vi bli tillsammans med tjejer bara för att bli större i skvallervärlden? Vi ville inte ens vara med i den världen. Men det var bara något som kom med att bli kända.
"Are we done here?" frågade jag uttråkat som ett litet barn som suttit still jättelänge utan att fått göra någonting.
"No." sade hon snabbt och gick fram till mig och satte sig i mitt knä med hennes ben på vardera sida av mig. Vad ska hon göra nu? Jag svalde hårt och blev nästan lite rädd men mest äcklad av att ha henne så nära. Innan jag visste ordet av det så pressade hon sina läppar mot mina men jag vände bort huvudet men då började hon bara att pussa och slicka på typ hela mitt ansikte. Hon pressade sin kropp mot min och jag försökte trycka bort henne men hon höll mig i ett stadigt grepp och attackerade mig med sin mun. När hon plötsligt började knäppa upp mina byxor stönade jag irriterat åt henne men hon misstolkade det och tog tillfället i akt och stoppade in sin tunga i min mun och ner i min hals så att jag knappt kunde andas. Det var droppen.
"GET OFF ME YOU BITCH!" vrålade jag åt henne och ställde mig upp samtidigt som jag knuffade bort henne ifrån mig. "Don't ever touch me with that filthy body of yours okay?"
Hon hade ramlat och satt nu på golvet med en skrämd blick och stirrade på mig. "Is that understood?" morrade jag mellan mina tänder och hon nickade snabbt.
Jag knäppte mina byxor och gick ut genom dörren, argare än någonsin. Paul stod redan utanför och satte sig i bilen när han såg att jag kom.
"Woah, somebody's mad." sade han när jag slängde igen dörren och stirrade irriterat framför mig.
"Just go." mumlade jag och lutade mig bakåt i sätet.

När vi nästan var framme vid huset vibbrerade det i min ficka och jag kände hur det började rycka i mina mungipor när jag såg att det var ett sms från Sara. Men allting bara sjönk till botten och till och med ännu längre ner än så när jag såg vad hon hade skrivit.

Det som inte fått hända hade hänt. Hon visste allt. Allting var kört nu, hon hade antagligen tappat allt förtroende för mig nu. Paul stannade utanför huset och jag brydde mig inte ens om att tacka för skjutsen, jag bara gick ur bilen och in i huset utan ett ord och med snabba steg gick jag upp för trappan, in i min lägenhet och inte förrän när jag satt mig på min säng kände jag hur tårarna började rinna ner för mina kinder. Jag la ansiktet i händerna med armbågarna på knäna och tårarna fortsatte rinna och jag kunde inte stoppa dem.
"Nialler?" hörde jag plötsligt en välbekant röst säga i dörröppningen till mitt rum. Liam.
"Fuck." mumlade jag när jag insåg att han hade sett mig storgråta som ett litet barn. Jag torkade bort mina tårar men kände nya som började tränga sig fram.
"Lad, what's wrong?" frågade han oroligt och gick fram till sängen och satte sig bredvid mig.
"It's all fucked up." mumlade jag och han la en tröstande arm om mina axlar medan tårarna än en gång började rinna. "My fake girlfriend is a bitch and the girl I'm in love with hates me."
"Why does Sara hate you?" frågade han förvånat och jag bara skakade på huvudet.
"She found out about everything. The band, that I'm famous and in some strange way she found out about that bitch Jessica."
"Ah, that sucks man..." mumlade han och verkade inte rikigt veta vad han skulle säga för att få mig att må bättre. "Have you..um..talked to her about it?"
"No."
"Then do it, hopefully she'll forgive you if you show her your perspektive of it."
Jag nickade och bet mig i läppen. Sedan torkade mina kinder från tårar och trummade sedan lite lätt på mina lår och tittade upp på Liam. "Thanks mate." sade jag sedan och han gav mig ett leende och en kram från sidan innan han reste sig upp och lämnade rummet.
Med en stor klump i halsen tog jag fram min mobil och knappade in Saras nummer. Men sedan kom jag på att jag ville förklara allting för henne face to face och inte över telefon där hon inte ser hur mycket ångest jag har för allt.
Jag reste mig upp och gick ut från mitt rum och vidare ut från lägenheten, huset och ut på gatan. Paul hade jag ingen lust att ringa, han skulle bara fråga en massa och det orkade jag inte just nu. Så jag bestämde mig för att cykla hem till Sara och hoppades på att ingen skulle upptäcka mig längs vägen.
Det tog cirka en tjugo minuter att komma fram men tillslut var jag framme utanför huset och steg av cykeln för att ställa den mot trappan. Med skakiga ben tog jag mig upp till dörren och tog några djupa andetag innan jag knackade på dörren. Leah öppnade men jag märkte direkt att hon inte var glad över att se mig.
"What do you want?" frågade hon lågt, antagligen för att Sara inte skulle höra.
"I need to talk to her." svarade jag med en darrig röst och jag kände att ögonen började vattnas igen. "Please." viskade jag sedan och kände en liten tår trilla ner från ögat.
"Fine." muttrade hon och klev åt sidan så att jag kunde komma in. "But if you hurt her again I'm gonna kill you, okay?"
Jag svalde djupt och nickade. Med det stängde hon dörren och gick förbi mig bort till ett annat rum och lämnade mig ensam i hallen. Jag tog av mig skorna och gick sedan tyst mot trappan och vidare upp för den. Utanför Saras rum tvekade jag ett tag men sedan tog jag ett antal djupa andetag innan jag knackade på dörren.
"Come in!" ropade hon inifrån och jag kände hur hjärtat hoppade till så fort jag hörde hennes röst. Jag lyfte min skakiga hand mot handtaget och tryckte ner det försiktigt och öppnade dörren.
"Hey Leah, what's for din-" började hon men tystnade så fort hennes blick mötte min. Luften i rummet blev så tjock att man säkert kunde skära med en kniv i den. Jag stängde dörren bakom mig och stod tyst kvar och bet mig i läppen. Vad skulle jag säga?
"Hi." mumlade jag tillslut och kände klumpen i mig växa för varje sekund som gick. När hon inte sade något tillbaka tog jag ett djupt andetag och kliade mig nervöst i nacken. "Look, I was about to call you but, um, I thought that you'd rather hear everything face to face."
Hon verkade vakna till liv där hon satt i sin säng framför sin laptop och hon stängde igen locket på den och tittade sedan upp på mig igen. "Why didn't you just tell me?" frågade hon med en skakig röst och jag ville inget annat just nu än att lägga armarna runt henne och säga att allt skulle bli bra.
"Because... I knew that if you knew I was famous you'd look me up and read all this shit about me and then you'd never want to see me again. And I wanted to get to know you without all this media shit."
"How's it going with your girlfriend?" mumlade hon och det slog mig som en knytnäve i magen.
"That bitch." mumlade jag så tyst så jag visste inte riktigt om hon hörde eller inte.
"Excuse me?" frågade hon förvånat och jag spärrade upp ögonen i panik.
"No, no, no, not you! Her! The one you called 'girlfriend'? Yeah she's a bitch. Litteraly."
"So she is your girlfriend huh?" frågade hon och jag kunde höra på rösten att hon var sårad.
"Sara, listen to me. Let me explain everything. Please?"
Hon ryckte bara på axlarna och började pilla på en tråd på hennes tröja. Jag andades in och blundade innan jag öppnade munnen för att förklara.
"Our management think they own us. And if we don't do as they say they say that our career is over for good. Yesterday when you called me I was upset because they told me it'd been too long since I had a girlfriend so they got me one. The boys kept telling him that I already met someone and it wouldn't be long until I'd begin to date her. But the boss told us there was nothing we could do." Jag tog en paus och tittade upp på henne och hon verkade vilja höra resten så jag fortsatte. "Today I met her for the first time, Jessica. And when the boss left us alone she begun to touch me and she ended up almost raping me. She's disgusting. I tried to get her off me but when I did she pressed herself against me even more. She made me want to puke. But when she'd gotten too far with what she was doing my anger was bigger than ever and I kicked her off me so she ended up lying on the floor on the other side of the room. I yelled at her and then I just took my things and went home. And then I saw your text and my whole world just fell apart. And I cried. Alot. Then Liam came in and talked to me and he suggested that I should talk to you and explain. But I wanted you to see how much I hate what management is doing and how much I regret everything." Vid det här laget hade några tårar sökt sig ner för mina kinder och jag bet mig i läppen och väntade på att Sara skulle säga någonting. Men det gjorde hon inte. Istället reste hon sig upp från sängen och gick försiktigt fram till mig och stannade när våra ansikten bara var några cm ifrån varandra. Hon lyfte sina händer till mitt ansikte och strök bort mina tårar och hela jag rös av hennes beröring.
Sedan lutade hon sig långsamt mot mig och snart mötte hennes läppar mina. Jag besvarade kyssen och den blev bara mer och mer passionerad. Hennes läppar rörde sig perfekt med mina och hennes tunga var så varm emot min. Hennes händer drog hon genom mitt hår och ett lågt stön lämnade min mun och hon log in i kyssen. Efter ett tag drog hon ifrån men vi släppte inte taget om varandra. Min panna lutades mot hennes och båda kollade djupt in i varandras ögon. Hennes ögon glänste och en tår sökte sig ned för hennes kind men min hand var snart där och torkade bort den. "I'm sorry." sade jag sedan med en tjock klump i halsen och jag såg hur det ryckte till i hennes mungipor. "I forgive you." sade hon och hennes läppar sprack upp i ett leende. Det var som om en sten föll av mig och jag log jag med innan jag la armarna om henne och lyfte upp henne. Hon tjöt till skrattandes och jag skrattade medan jag satte ner henne igen och gav henne en puss på näsan.


Vill typ strypa migsjälv för att jag inte uppdaterat här. Förlåt så hemskt mycket!! Men här har ni ett kapitel! Hoppas ni inte hatar mig.. Kramisaaaar! xx